Är både lost and found efter den intensiva UGL veckan förra veckan. Found: för att jag fick så himla härlig energi och feedback från gruppen. Lost: för jag tappade fotfästet lite. Vilket var ganska häftigt. Och läskigt. Att inte vara så bergsfast på hur saker och ting ska gå till och vara. Låta det få hänga fritt ett tag. Ha tid att reflektera. Ha tid att känna efter.
En häftig del i kursen var återspeglingen från de andra kring hur de uppfattade mej. Flera kände stark samhörighet med mej. En såg mej som en förebild. Efter bara en dag! En var min direkta motpol och kanske lärde mej mest under veckan.
He he. Nu hör jag hur självupptagen jag låter. Det är ju lyssnandet som är hemligheten till att gott. Just det. Det vill jag göra mer. Men där ingår även lyssna på mej själv. Även det ska jag göra mer. Summan måste vara konstant. Energi in och energi ut. Det har den varit idag.
Jag åkte dit och kände mej som en ensamvarg - tack och lov åkte jag därifrån som en gruppmänniska.
Love ya'!
1 kommentar:
Kul att du gått UGL. Det är bland det bästa jag själv har gjort. Men egentligen skulle man ju vilja att alla i sin omgivning hade kunnat göra samma sak. Tänk vilket utbyte man då hade kunnat ha.
Skicka en kommentar